Taxichaufförer- håll käften och kör mig hem!

Somnar i taxin på vägen hem. Trots allt känner jag mig mer trött än berusad. Januari har varit lång och nu hade jag firat med middag och vin att den var över, tillsammans med kollegor och vänner. Äntligen. Innan jag somnar frågar taxichauffören flera gånger om jag mår dåligt, om han ska stanna bilen. Var jag verkligen så full? Jag tror inte det. Dåligt mådde jag hur som helst inte. Jag ville bara hem. Sedan slocknar jag. "Damen! DAMEN!" Jag blir väckt av taxichauffören. "Är detta nr 47?" När jag ska betala med kort tittar han på mitt leg och utbrister upprört. "Du är ju så ung! Du ska inte vara ute och dricka så mycket hela tiden!" Ung? Jag är snart 22. Dricker jag mycket och hela tiden? Verkligen inte! Helt klart för trött för att bli förbannad, svarar jag lugnt, "Jag dricker inte för mycket!". Sedan smäller jag igen dörren bakom mig.

Det är knappast första gången det händer, att en taxichaufför berättar för mig hur jag ska leva mitt liv. Okej att man småpratar om allt möjligt, men att lägga in egna värderingar på det sättet? Visst har väl även jag träffat de där jättetrevliga taxisnubbarna. Men lika ofta är de inte trevliga. Som den där gången när jag åkte taxi med Agnes och taxichauffören var mycket upprörd över att vi flyttat hemifrån när vi var 17 respektive 16 år. Han vägrade tro att vi var självständiga och smarta unga tjejer som levde ett ordnat och bra liv. Nej, vi hade problem. Vi var ungdomar på glid, på väg att hamna utanför samhället som han såg det. Vi skulle plugga istället, skaffa riktiga jobb. För det gjorde hans barn. Ursäkta? Vad är ett riktigt jobb? Var och en väljer väl själv hur man ska leva sitt liv? Ulla 53, som jobbar på ICA, har inte hon ett riktigt jobb? Agnes och jag hade fasta jobb, ordnad ekonomi och egna lägenheter. Är det så illa när man är precis gått ut gymnasiet? 

Jag tycker inte det. Taxichaufförer, ni har rätt till era personliga åsikter. Men när ni jobbar ska ni på er höjd småprata om väder och vind, alternativt hålla käften och göra ert jobb- att köra mig hem. För vad vet ni, egentligen? Hur avgör ni på 20 minuter att jag dricker för mycket? Jag dricker max en gång i månaden och aldrig särskilt mycket. Jag hade jobbat hela dagen och somnade, visst var jag berusad men det var också mitt i natten och jag var trött. Jag har haft två dagar ledigt på två veckor och jobbat över i stort sätt varje dag. Hela januari har jag tränat sex gånger i veckan, helt ärligt. Jag är utmattad! Och guess what, jag har ett riktigt jobb. Jag har ett riktigt jobb, tjänar bra och slipper köra bil mitt i natten. Man ska tänka sig för innan man dömer människor man känt i 20 minuter. Ni vet ingenting om mitt liv, och hur jag väljer att leva det är faktiskt upp till mig.           

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0