Allt jag skulle ge

Nytt år och 2008 passerade revy under några sekunder innanför slutna ögonlock. Jag tror att mitt nyårslöfte ska bli att sluta gråta. Jag minns året som gått men en obeskrivlig sorg som aldrig kommer lämna min själ. Det får mig att tänka på allt jag skulle ge för att kunna gå tillbaka i tiden, göra om och göra rätt. Allt jag skulle ge för att ha raderat det där numret, fattat ett annat beslut den där gången, stannat hemma den där kvällen, och så vidare. Tanken gör mig sjuk. Allt jag skulle ge för att bli hel igen. Att sedan inse att jag inte har någonting att ge som betyder något känns än värre. 

Men om jag hade någonting.. Om jag hade någonting skulle jag ge allt. Jag skulle ge allt för att våga känna kärlek. Att våga kämpa och att våga hoppas. Våga lita på en annan människa till 100%. Men jag vet inte om jag kan. Kanske är det redan för sent, jag vet inte. Mest av allt vill jag leva om det gångna året och ställa allt till rätta. Men en del av mig vill tänka framåt. En del av mig har insett att jag måste förändra mig själv och mitt sätt att leva. En del av mig har ännu inte gett upp. Men tanken på 2008 kommer alltid få mig att gråta och jag kommer aldrig sluta tänka på vad jag skulle ge för att se in i de där ögonen. Hålla dig i mina armar. I en annan tid. I en annan värld.   

Ett nytt år förändrar inte allt. Jag har fortfarande ingenting att leva och dö för. Jag kommer aldrig att ha någonting. Utan dig, är jag ingenting, har jag ingenting.  

December. Januari. September.   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0