Saker jag snott från Anjas facebookprofil:
"What if Prince Charming had never showed up?
Would Snow White have slept in that glass coffin forever?
Or would she have eventually woken up, spit out the apple, gotten a job,
a health-care package, and a baby from her local neighbourhood sperm bank?
I couldn't help but wonder: inside every confident, driven single woman,
is there a deliver, fragile princess just waiting to be saved?"
-Carrie Bradshaw Would Snow White have slept in that glass coffin forever?
Or would she have eventually woken up, spit out the apple, gotten a job,
a health-care package, and a baby from her local neighbourhood sperm bank?
I couldn't help but wonder: inside every confident, driven single woman,
is there a deliver, fragile princess just waiting to be saved?"
(bara för att den är så klockren)
Nu är alla välkomna att joina min nya grupp "Stoppa SMI:s avkriminalisering av HIV spridning" på facebook.
HIV/Aids informationskampanj startar NU
Myter som tål att avlivas. Du kan smittas av HIV/aids trots att du:
*är heterosexuell
*är vit
*ligger med vita, heterosexuella människor
*lever i en relation (hört talas om otrohet)
*inte ligger med personer som injicerar droger
Första gången jag själv testade mig minns jag att det var ett jävla tjat. Jag höll på att inleda en ny relation och ville testa mig mot "allt som går att testa sig mot". Man hävdade att jag bara behövde testa mig mot klamydia, men jag ville vara 100% säker att jag inte utsatte min partner för fara. Eftersom jag var svensk och varken hade haft sex utomlands eller med en narkoman skulle jag inte få testa mig. Jag tjatade som bara den och till slut, efter mycket om och men, fick jag testa mig mot "allt", inklusive HIV. Att testa sig må vara läskigt och ångestfyllt men det är en skyldighet man har mot sin partner. Jag var, precis som väntat, helt ren men först då jag VISSTE det med säkerhet och jag slapp oroa mig för att jag smittade någon annan med en dödlig sjukdom. Ärligt talat, vem vill ha det på sitt samvete?
En sådan inskränkt syn hade jag sällan hört talas om. Jag har väl ingen aning om var min tidigare partner har varit, egentligen. Jag känner människor som på allvar hävdar att "nämen jag har ju bara sex med vita, 100% straighta, killar" och att de därför inte kan drabbas. Men vem vet vilka dessa killar haft sex med? Hur många svennekillar åker inte till Thailand varje år och träffar tjejer där, ett land med lika många HIV-smittade som vilket U-land som helst? Eller de kanske bara tar färjan över till Baltikum och har oskyddat fyllesex? De senaste "HIV-männen" det stod om i tidningarna var vita män. Så det är dags att släppa gamla fördomar om vem som är smittad och vem som inte är det. Det är dags att skydda och testa sig OAVSETT vem vi har sex med.
Det finns så oerhört lite information och så mycket fördomar om detta virus så jag planerar en liten informationskampanj här på bloggen framöver, på grund av Smittskyddsinstitutets idiotiska förslag om att avkriminalisera spridning. Håll utkik.
*är heterosexuell
*är vit
*ligger med vita, heterosexuella människor
*lever i en relation (hört talas om otrohet)
*inte ligger med personer som injicerar droger
Första gången jag själv testade mig minns jag att det var ett jävla tjat. Jag höll på att inleda en ny relation och ville testa mig mot "allt som går att testa sig mot". Man hävdade att jag bara behövde testa mig mot klamydia, men jag ville vara 100% säker att jag inte utsatte min partner för fara. Eftersom jag var svensk och varken hade haft sex utomlands eller med en narkoman skulle jag inte få testa mig. Jag tjatade som bara den och till slut, efter mycket om och men, fick jag testa mig mot "allt", inklusive HIV. Att testa sig må vara läskigt och ångestfyllt men det är en skyldighet man har mot sin partner. Jag var, precis som väntat, helt ren men först då jag VISSTE det med säkerhet och jag slapp oroa mig för att jag smittade någon annan med en dödlig sjukdom. Ärligt talat, vem vill ha det på sitt samvete?
En sådan inskränkt syn hade jag sällan hört talas om. Jag har väl ingen aning om var min tidigare partner har varit, egentligen. Jag känner människor som på allvar hävdar att "nämen jag har ju bara sex med vita, 100% straighta, killar" och att de därför inte kan drabbas. Men vem vet vilka dessa killar haft sex med? Hur många svennekillar åker inte till Thailand varje år och träffar tjejer där, ett land med lika många HIV-smittade som vilket U-land som helst? Eller de kanske bara tar färjan över till Baltikum och har oskyddat fyllesex? De senaste "HIV-männen" det stod om i tidningarna var vita män. Så det är dags att släppa gamla fördomar om vem som är smittad och vem som inte är det. Det är dags att skydda och testa sig OAVSETT vem vi har sex med.
Det finns så oerhört lite information och så mycket fördomar om detta virus så jag planerar en liten informationskampanj här på bloggen framöver, på grund av Smittskyddsinstitutets idiotiska förslag om att avkriminalisera spridning. Håll utkik.
Smittskyddsinstitutet vill legalisera avsiktlig spridning av HIV/Aids
Tänkte du dra hem någon från krogen i helgen? Tänk om. Snart blir det lagligt att avsiktligt sprida HIV, människor som trots smittan har oskyddat sex med andra människor kommer inte kunna fällas för något brott. Det blir alltså lagligt att ha sex med hur många man vill, utan att ta hänsyn till sin smitta. "Vi anser numera att spridning av HIV inte bör vara kriminaliserat", säger professor Jan Albert vid SMI till Dagens Medicin. Vidare anser han att Smittskyddslagen är "gammalmodig". Folk borde lära sig att ta ansvar själva om de har sex utan skydd, menar han och förklarar sedan att "dessutom är HIV inte längre livsfarligt eftersom medicinerna är så bra".
Idag kan man dömas till grov misshandel för att sprida viruset. Själv hör jag till dem som helst skulle se en skräpning av lagen, jag anser att spridning av HIV borde som mildast räknas till "grovt vållande till annans död". En epidemi som sprider sig över stora delar av världen, en obotlig sjukdom som utan behandling är direkt livsfarlig. Framtida offer för "HIV-männen" kommer inte kunna skyddas av lagen. Professor Jan Albert tycks ha glömt bort det faktum att det finns människor där ute som avsiktligt vill sprida viruset för att skada andra människor och att dessa personer behöver låsas in och hållas borta ifrån samhället.
Visst har vi alla ett ansvar att skydda oss. Men hur ofta ser vi några "friskhetsintyg" på människor vi har sexuella relationer med. Aldrig. Vi tvingas helt enkelt lita på vår partner. Säger han eller hon att de är testade och rena måste vi lita på det. Dessutom lita på det faktum att skulle denna person trots detta smitta oss med ett dödligt virus, har vi ett visst skydd av lagen. Även om vi aldrig skulle bli av med den svåra sjukdomen. Världen blir mindre och mindre. Människor reser utomlands, flyttar mellan länder och vi har fler sexpartners idag än någonsin tidigare. Vi måste anpassa lagstiftningen till verkligheten. Vi måste kriminalisera spridning av dödliga virus, samtidigt som vi gör vårt bästa för att skydda och testa oss. I de fall då vi inte längre kan lita på våra medmänniskor måste vi kunna lita på lagen.
Jan Albert och hans kollegor på Smittskyddsinstitutet är idioter som vill utmana din och min säkerhet och de måste stoppas precis som vilket dödligt virus som helst.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3593457.ab
Idag kan man dömas till grov misshandel för att sprida viruset. Själv hör jag till dem som helst skulle se en skräpning av lagen, jag anser att spridning av HIV borde som mildast räknas till "grovt vållande till annans död". En epidemi som sprider sig över stora delar av världen, en obotlig sjukdom som utan behandling är direkt livsfarlig. Framtida offer för "HIV-männen" kommer inte kunna skyddas av lagen. Professor Jan Albert tycks ha glömt bort det faktum att det finns människor där ute som avsiktligt vill sprida viruset för att skada andra människor och att dessa personer behöver låsas in och hållas borta ifrån samhället.
Visst har vi alla ett ansvar att skydda oss. Men hur ofta ser vi några "friskhetsintyg" på människor vi har sexuella relationer med. Aldrig. Vi tvingas helt enkelt lita på vår partner. Säger han eller hon att de är testade och rena måste vi lita på det. Dessutom lita på det faktum att skulle denna person trots detta smitta oss med ett dödligt virus, har vi ett visst skydd av lagen. Även om vi aldrig skulle bli av med den svåra sjukdomen. Världen blir mindre och mindre. Människor reser utomlands, flyttar mellan länder och vi har fler sexpartners idag än någonsin tidigare. Vi måste anpassa lagstiftningen till verkligheten. Vi måste kriminalisera spridning av dödliga virus, samtidigt som vi gör vårt bästa för att skydda och testa oss. I de fall då vi inte längre kan lita på våra medmänniskor måste vi kunna lita på lagen.
Jan Albert och hans kollegor på Smittskyddsinstitutet är idioter som vill utmana din och min säkerhet och de måste stoppas precis som vilket dödligt virus som helst.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3593457.ab
Rutor för magstarkt för veka män?
Plocka upp vilken tidning som helst så förstår du vad jag menar. Jämt ska det fixas, trimmas och slimmas på våra kroppar så det står härliga till. Vi lever i en värld där utseendefixering inte bara är accepterat, det är någonting självklart. Vi inte bara tillåts, utan förväntas, lägga en förmögenhet på smink eller ha en målvikt med ett BMI på 21, men det slutar inte där. Vad vi förväntar oss från män respektive kvinnor skiljer sig något enormt. Kvinnor ska se ut som tunna, försvarslösa och späda stickor, medan våra manliga vänner kan stoltsera med sexpack på magen och svällande biceps. Klassiska könsstereotyper. Gotta love it?
Jag hade en diskussion med en manlig vän till mig på telefon som blev riktigt intressant. Han hävdar att bland det värsta som finns är att se kvinnor med magrutor och att det är fruktansvärt avtändande med synliga muskler hos kvinnor. Som träningsfreak, och dessutom som den typen av kvinna som aldrig kommer vara den där jättetunna typen, men däremot har busenkelt att bygga muskler, blir jag lite illa till mods kan jag erkänna. Jag har hört detta sägas av så många män, så många gånger, och undrat varför. Ärligt talat har de aldrig en bättre förklaring än "äsch, det finns säkert män som gillar det, men för mig går det bort". Eller som en annan bekant sa en gång "jag vill inte att min flickvän ser ut att vara starkare än jag".
Heureka! Det är kanske där vi har det? Jag har sagt det förut och jag säger det igen, män är förmodligen de varelser på denna jord som har absolut vekast ego, de är så lättskrämda att man blir mörkrädd. Det som skrämmer dem allra mest är starka och självständiga kvinnor. De har ju blivit uppfostrade att vara "beskyddaren". Den stora, starke mannen som kan försvara sin tunna, veka flickvän mot allt ont här i världen. Klart som fan att de blir skrämda av en stark brud med en Mr Rabbit i byrålådan, det är liksom deras mardröm. Att de inte räcker till, att de inte behövs. För smyger sig någon på oss mitt i natten, kan vi nita den jäveln själva istället för att ropa på någon man för att hjälpa oss.
De som säger att muskler på kvinnor ser "manligt" ut har ingen aning om vad de snackar om. För de allra flesta kvinnor är det fysiskt omöjligt att se ut som en bodybuilder utan hjälp av skumma tillskott av olika slag. På vilket sätt ser jag manlig ut med magrutor, om jag fortfarande har bröst, rumpa och höfter? Måste vi tränande kvinnor tänka att vi måste gå upp ett halvt kilo i fett för varje kilo muskler för att inte skrämma bort männen? Eller jag då, som har lätt att bygga muskler. En faktor som är genetisk och som jag inte kan göra något åt, är jag körd nu? Ska jag banta ner mig, sluta träna? Eller också skiter vi i dem och skapar våra egna regler för hur vi ska se ut. Alla kvinnor är olika och det finns inget som heter "idealkroppen", bara massor av fina kroppar med olika förutsättningar. Så ger vi fan i karlarna tills de vuxit upp, blivit män, och lärt sig hantera oss.
Crazy catwoman?
Min katt Misty är lite förkyld. Hon går runt och smånyser, det låter otroligt gulligt! Det har varit underbart att vara hemma hos henne och Cicero. Jag vet inte vad som är grejen med mig och katter, jag har bara alltid tyckt att de är helt fantastiska djur. Jag minns när jag som liten brukade rita katter överallt, och ha massa mjukis-kattdjur, katter, lejon, tigrar, som jag älskade. Bland det första jag frågar en man jag är intresserad av är "är du allergisk mot katter"? Blir svaret ja, är det ingen idé. "Hundmänniska"? Jag är ledsen, jag har absolut ingen förståelse för "hundmänniskor" (själv är jag rädd för hundar och tycker de flesta hundar är äckliga). En man som är "hundmänniska" eller inte tycker om katter skulle jag aldrig kunna inleda en relation med. Själv har jag kattallergi men skulle hellre vara sjuk resten av mitt liv än att leva ett friskt liv utan katter. Är jag knäpp?
Läste någonstans att kvinnor har en tendens att föredra katter, eftersom katters ansikten tydligen har ungefär samma proportioner som ett spädbarns, som vi är "programmerade" att tycka om. Kanske det ligger något i det? Lite intressant är det i alla fall att katter i fornhistorisk mytologi ofta förknippas med kvinnlighet och fruktbarhet (se Freja i nordisk mytologi- förknippades med katter, Bastet i egyptisk mytologi, till exempel), men att katter efter att kristendomen tog över förknippas med det "onda kvinnor", till exempel häxor. Typiskt kristendomen, som från dag 1 försökt motarbeta allt kvinnligt här i världen. Kyrkans envisa kampanjer för att göra oss till häxor istället för gudinnor. Få oss att lyda männen istället för att gå vår egen väg.
De "galna kattkvinnorna" är här för att stanna, vi är självständiga, stolta och vi ger oss inte. Hantera oss varsamt- vi bits!
Läste någonstans att kvinnor har en tendens att föredra katter, eftersom katters ansikten tydligen har ungefär samma proportioner som ett spädbarns, som vi är "programmerade" att tycka om. Kanske det ligger något i det? Lite intressant är det i alla fall att katter i fornhistorisk mytologi ofta förknippas med kvinnlighet och fruktbarhet (se Freja i nordisk mytologi- förknippades med katter, Bastet i egyptisk mytologi, till exempel), men att katter efter att kristendomen tog över förknippas med det "onda kvinnor", till exempel häxor. Typiskt kristendomen, som från dag 1 försökt motarbeta allt kvinnligt här i världen. Kyrkans envisa kampanjer för att göra oss till häxor istället för gudinnor. Få oss att lyda männen istället för att gå vår egen väg.
De "galna kattkvinnorna" är här för att stanna, vi är självständiga, stolta och vi ger oss inte. Hantera oss varsamt- vi bits!
Nedräkning
Valet i USA den 4e november närmar sig med stormsteg. Fan vad nervös jag är. Just med tanke på att valet kommer påverka resten av världen så mycket borde även vi icke-amerikaner kunna rösta.
Tycker att det är bra, och intressant, att republikanen Colin Powell nu väljer att gå ut med att han kommer rösta på Obama. Jag förstår och håller med honom, bland annat om att det republikanska partiet har hamnat åt helvete för långt åt höger.
Och snälla, rädda världen ifrån mardrömmen Sarah Palin som med republikanskt styre vore endast "en hjärtattack från makten"!
Tycker att det är bra, och intressant, att republikanen Colin Powell nu väljer att gå ut med att han kommer rösta på Obama. Jag förstår och håller med honom, bland annat om att det republikanska partiet har hamnat åt helvete för långt åt höger.
Och snälla, rädda världen ifrån mardrömmen Sarah Palin som med republikanskt styre vore endast "en hjärtattack från makten"!
Man måste vara läkare för att vara patient
Om ni undrar varför jag inte har gjort ett skit på hela helgen så kan jag tala om att jag drabbats av något så skojigt som benhinneinflammation. Sådant som man får när man har ett jobb när man kutar runt på hårda golv hela dagarna och sedan drar till gymmet efteråt eller går ut och springer. Typ. Har förbannatjävlaasont. Var hos läkare i torsdags som bekräftade att det var benhinneinflammation med "kompartmentsyndrom" och sade att om jag belastar skadan kan skiten "spricka" och de kan tvingas skära upp halva benen på mig. Men han tyckte att jag kanske kunde jobba, om jag tog det försiktigt. Fick antiinflammatorisk medicin hos läkaren och recept.
Var på jobbet dagen efter och hade helvetes ont trots att jag iallafall slapp springa så mycket. Trött och eländig gick jag till apoteket för att upptäcka att läkarjäveln hade blandat ihop mig med en annan patient och skrivit ut medicin för öroninflammation, och nässpray, till min muskelskada. Smart läkare! Då det inte gick att få tag på läkaren hänvisades jag återigen till akuten. Precis vad jag hade lust med en fredagseftermiddag! Not. Kom in till en annan läkare som kollade på skadan, igen. Fick höra att visst var det benhinneinflammation, men inte "kompartmentsyndrom" ("kompartmentsyndrom är ju FAARLIGT, som den finniga läkarkandidaten som ochså var där så fint uttryckte det"), men att jag absolut inte skulle jobba.
Så farligt eller bara obehagligt? Jag sa att det är jävligt svårt för mig som patient att komma till två olika läkare, en säger att skadan är mycket allvarlig men jag eventuellt kan jobba och en säger att den inte är fullt så allvarlig men att jag absolut INTE ska jobba. Om jag går till jobbet med de arbetuppgifter jag har idag kommer det "i bästa fall" skjuta upp läkningsprocessen och i värsta fall skada mig ordentligt så jag måste opereras. Jahapp. Jag som ska börja jobba på gym och visserligen kommer sitta på kontor mycket men kommer att behöva träna varje dag. Tror iallafall att det blir bra att komma bort ett tag från det här dagliga nötandet och kutandet på hårda golv på heltid.
Var på jobbet dagen efter och hade helvetes ont trots att jag iallafall slapp springa så mycket. Trött och eländig gick jag till apoteket för att upptäcka att läkarjäveln hade blandat ihop mig med en annan patient och skrivit ut medicin för öroninflammation, och nässpray, till min muskelskada. Smart läkare! Då det inte gick att få tag på läkaren hänvisades jag återigen till akuten. Precis vad jag hade lust med en fredagseftermiddag! Not. Kom in till en annan läkare som kollade på skadan, igen. Fick höra att visst var det benhinneinflammation, men inte "kompartmentsyndrom" ("kompartmentsyndrom är ju FAARLIGT, som den finniga läkarkandidaten som ochså var där så fint uttryckte det"), men att jag absolut inte skulle jobba.
Så farligt eller bara obehagligt? Jag sa att det är jävligt svårt för mig som patient att komma till två olika läkare, en säger att skadan är mycket allvarlig men jag eventuellt kan jobba och en säger att den inte är fullt så allvarlig men att jag absolut INTE ska jobba. Om jag går till jobbet med de arbetuppgifter jag har idag kommer det "i bästa fall" skjuta upp läkningsprocessen och i värsta fall skada mig ordentligt så jag måste opereras. Jahapp. Jag som ska börja jobba på gym och visserligen kommer sitta på kontor mycket men kommer att behöva träna varje dag. Tror iallafall att det blir bra att komma bort ett tag från det här dagliga nötandet och kutandet på hårda golv på heltid.
Hennes feta ego
http://www.aftonbladet.se/webbtv/livsstil/wendela/article3538257.ab
Återigen, HUR kan man göra någonting sådant i en värld där människor svälter till döds varje dag. Det är så otroligt egoistiskt att jag blir mörkrädd. Denna kvinna VILL gå upp till 450 kilo bara för att hon vill vara unik, medan andra människor får vara glada åt en dl ris varje dag. Hennes man uppmuntrar detta för att han tänder sexuellt på extremt överviktiga kvinnor. Jag blir så otroligt äcklad av att det finns människor som har råd att äta upp sig flera hundra kilo "på skoj" på grund av en FETISH när så många inte har mat för dagen. Det är så förbannat etiskt fel. Någonting är seriöst åt helvete med världen. Visst, bli hur extremt feta ni vill, se om jag bryr mig, men gör det först när INGEN längre behöver dö av hunger.
Återigen, HUR kan man göra någonting sådant i en värld där människor svälter till döds varje dag. Det är så otroligt egoistiskt att jag blir mörkrädd. Denna kvinna VILL gå upp till 450 kilo bara för att hon vill vara unik, medan andra människor får vara glada åt en dl ris varje dag. Hennes man uppmuntrar detta för att han tänder sexuellt på extremt överviktiga kvinnor. Jag blir så otroligt äcklad av att det finns människor som har råd att äta upp sig flera hundra kilo "på skoj" på grund av en FETISH när så många inte har mat för dagen. Det är så förbannat etiskt fel. Någonting är seriöst åt helvete med världen. Visst, bli hur extremt feta ni vill, se om jag bryr mig, men gör det först när INGEN längre behöver dö av hunger.
Cicero
Katten Cicero ligger och sover i mitt knä. Han sover djupt och är helt bedårande. Jag önskar jag hade en kamera nära till hands, men vill inte väcka honom. Jag älskar verkligen katter, över allt annat, de får mitt hjärta att le. Hur någon kan tycka bättre om hundar är för mig helt ofattbart.
Papa Dee talar ut
Nu väljer "artisten" att tala ut om misshandelsanklagelserna. Lika bra, alla visste ju redan vem han var redan låångt innan rättegången började. Jag tror inte ett skit på att han är oskyldig. Fast det är klart, jag har ju inte ett gott öga till killen heller sedan kvällen på East då han "råkade" spilla min martini i knät på mig efter att jag hade låtsats att han inte visste vem han var (fast det var verkligen skitkul) *skämt*. Hur som helst är det skrämmande, för man vet ju aldrig med människor. "Folkkär" C-kändis eller ond kvinnomisshandlare?
Vad rör sig i huvudet på en man som slår sin flickvän eller fru? Kalla mig gammalmodig men en mans traditionella roll är väl ändå att beskydda sin familj, kvinnor och barn? Att skada någon bara för att man kan, bara för att få makt över någon som är fysiskt svagare än en själv är bara så otroligt vidrigt. Hur kan man göra det? Sedan säger man att kvinnor alltid ska gå vid första slaget, men sedan när är det verkligen så enkelt? Även om han är skyldig har hans fru förmodligen goda skäl att ändå stötta honom. Våld, hot, och hot om våld.
Vad rör sig i huvudet på en man som slår sin flickvän eller fru? Kalla mig gammalmodig men en mans traditionella roll är väl ändå att beskydda sin familj, kvinnor och barn? Att skada någon bara för att man kan, bara för att få makt över någon som är fysiskt svagare än en själv är bara så otroligt vidrigt. Hur kan man göra det? Sedan säger man att kvinnor alltid ska gå vid första slaget, men sedan när är det verkligen så enkelt? Även om han är skyldig har hans fru förmodligen goda skäl att ändå stötta honom. Våld, hot, och hot om våld.
Humor
Drömmer du om att vara bootylicious som Beyoncé? Nu Kan din dröm bli verklighet med nya push-up trosan "Double O", som förutom att lyfta rumpan även lovar att platta till magen! Såhär sexig kommer du se ut:
Mwahahahahahaha!!
Är det bara jag som garvar läppen av mig? Det är bara så roligt, vi lever i ett samhälle där allt ska lyftas, vadderas, plattas och slätas ut utav bara helvete och vi gör precis allt för att korrigera våra komplexområden, allt utom det självklara. Ut och kuta kvinna!! Gör utfall med rotation med viktplatta så lyfter och formar du även den plattaste och hängigaste bakdelen, jag lovar. Hur långt får vi gå i vår lättja? De allra flesta har ju faktiskt förmågan att göra det bästa av det de har.
Annars kan vi ju bara försöka ha en skön inställning. Kroppen kanske inte är perfekt men visst, väljer karlarna att kolla på ens fel och brister så fine, annars finns det ju roligare saker att titta på, eller hur? Jag lovar att de hellre vill ha en brud med hängröv, en en brud med hängröv i freaky push-up trosor.
Mwahahahahahaha!!Är det bara jag som garvar läppen av mig? Det är bara så roligt, vi lever i ett samhälle där allt ska lyftas, vadderas, plattas och slätas ut utav bara helvete och vi gör precis allt för att korrigera våra komplexområden, allt utom det självklara. Ut och kuta kvinna!! Gör utfall med rotation med viktplatta så lyfter och formar du även den plattaste och hängigaste bakdelen, jag lovar. Hur långt får vi gå i vår lättja? De allra flesta har ju faktiskt förmågan att göra det bästa av det de har.
Annars kan vi ju bara försöka ha en skön inställning. Kroppen kanske inte är perfekt men visst, väljer karlarna att kolla på ens fel och brister så fine, annars finns det ju roligare saker att titta på, eller hur? Jag lovar att de hellre vill ha en brud med hängröv, en en brud med hängröv i freaky push-up trosor.
Vid ett vägskäl
Hur vet man när det är dags att bestämma sig för att gå vidare? Låta livet ta nya vägar, bryta upp, göra om och göra rätt och helt enkelt växa upp en gång för alla? Mitt liv har varit så intensivt de närmaste åren. Jag blir matt av bara tanken. Känslan jag bär på just nu är en känsla av att ha gråtit ut alla tårar, öppnat ögonen igen, och äntligen se livet helt klart. Så många gånger har jag gett upp. Jag läste min gamla blogg och insåg plötsligt att jag har inte kommit någon vart i livet. Jag är fortfarande den lilla flickan som blev kallad mammas prinsessa hela sin uppväxt, och som växte upp och aldrig kom över att prinsen som skulle bli hennes bara fanns i sagorna. Flickan som aldrig trodde hon skulle bli hel utan någon vid sin sida, men som i jakt på denna någon förlorade sig själv på vägen.
Det är därför jag beter mig konstigt. Det är därför jag inte har träffat någon under så lång tid och det är därför jag aldrig går ut. Kanske är det bara en fas men jag känner att jag är klar nu. Jag minns det som igår när min stora kärlek och jag valde ut möbler på IKEA tillsammans. Jag var 17 år och trodde att jag hade hittat personen jag skulle leva med resten av mitt liv. Jag var lycklig men någonting kom ivägen. Jag slängde ut honom och det var det. Jag minns när jag träffade nr 2 och hur han sade att han älskade mig medan han bröt ner, bit för bit. Jag har aldrig kommit över hur mycket han egentligen skadade mig. Personen jag träffade när jag var 20 hade allt jag ville ha. På utsidan. Inombords var han distanserad och svår att komma nära. Men jag älskade hur vi hade olika åsikter om allt och de diskussioner vi hade. Våra olikheter skilde oss åt, och anledningen blev upphovet till mina sömnlösa nätter och en sorg över någonting förlorat som aldrig kommer lämna mig.
Det jag vill komma till är att mitt liv har varit för beroende av att leta efter den rätta. Jag måste hitta tillbaka till mig själv igen. Nästa gång jag har en relation måste det bli allvar. Jag vill ha en man som älskar mig och en satans massa ungar. Nu, så snart som möjligt, men allt måste vara rätt. Jag kommer inte börja prata med vem som helst, inte dejta bara för att dejta. Det är dags att hitta till sig själv och göra de smarta valen. Leva för min egen skull och låta den rätta komma till mig. Någonstans där ute finns en man som aldrig slutade drömma om att förändra världen. Som precis som jag är halvt inåtvänd och halvt översocial med lite för mycket temperament men ett mycket stort hjärta. Som mixar radikalt nytänkande med en skum moraluppfattning från medeltiden. En komplicerad person som får mig att skratta en regnig måndagmorgon.
Men jag tänker leva utan att vänta på honom. Fatta mina beslut och hitta tillbaka till mina andra drömmar. Jag kommer ändå alltid ha plats för honom i mitt liv när den dagen kommer. "Män" i allmänhet är jag ointresserad av. Jag sköter mitt och låter berget komma till Mohammed. Nu ska jag börja på ett nytt jobb och allt är nytt och spännande. Jag ska göra klart min lägenhet och ha den där inflyttningsfesten som aldrig blev av. Njuta av att mitt hjärta än så länge är intakt.
Det är därför jag beter mig konstigt. Det är därför jag inte har träffat någon under så lång tid och det är därför jag aldrig går ut. Kanske är det bara en fas men jag känner att jag är klar nu. Jag minns det som igår när min stora kärlek och jag valde ut möbler på IKEA tillsammans. Jag var 17 år och trodde att jag hade hittat personen jag skulle leva med resten av mitt liv. Jag var lycklig men någonting kom ivägen. Jag slängde ut honom och det var det. Jag minns när jag träffade nr 2 och hur han sade att han älskade mig medan han bröt ner, bit för bit. Jag har aldrig kommit över hur mycket han egentligen skadade mig. Personen jag träffade när jag var 20 hade allt jag ville ha. På utsidan. Inombords var han distanserad och svår att komma nära. Men jag älskade hur vi hade olika åsikter om allt och de diskussioner vi hade. Våra olikheter skilde oss åt, och anledningen blev upphovet till mina sömnlösa nätter och en sorg över någonting förlorat som aldrig kommer lämna mig.
Det jag vill komma till är att mitt liv har varit för beroende av att leta efter den rätta. Jag måste hitta tillbaka till mig själv igen. Nästa gång jag har en relation måste det bli allvar. Jag vill ha en man som älskar mig och en satans massa ungar. Nu, så snart som möjligt, men allt måste vara rätt. Jag kommer inte börja prata med vem som helst, inte dejta bara för att dejta. Det är dags att hitta till sig själv och göra de smarta valen. Leva för min egen skull och låta den rätta komma till mig. Någonstans där ute finns en man som aldrig slutade drömma om att förändra världen. Som precis som jag är halvt inåtvänd och halvt översocial med lite för mycket temperament men ett mycket stort hjärta. Som mixar radikalt nytänkande med en skum moraluppfattning från medeltiden. En komplicerad person som får mig att skratta en regnig måndagmorgon.
Men jag tänker leva utan att vänta på honom. Fatta mina beslut och hitta tillbaka till mina andra drömmar. Jag kommer ändå alltid ha plats för honom i mitt liv när den dagen kommer. "Män" i allmänhet är jag ointresserad av. Jag sköter mitt och låter berget komma till Mohammed. Nu ska jag börja på ett nytt jobb och allt är nytt och spännande. Jag ska göra klart min lägenhet och ha den där inflyttningsfesten som aldrig blev av. Njuta av att mitt hjärta än så länge är intakt.
Apropå ingenting
Jag undrar om det är någon som ännu inte lyckats räkna ut med arslet vem den mystiska "artisten" är som är på tapeten med hustrumisshandeln? Om man nu ska ha suddade foton i tidningarna, varför inte sudda ordentligt, eller skippa bilderna? Har dessutom fått identiteten på "artisten" bekräftat av flera oberoende källor. Stockholm är ju en förbaskat liten stad. Tycker hur som helst att det hela är en väldigt obehaglig historia.
Jag får nya grannar!
Välkommen till mina hoods din mupp! Den tolvåriga lilla tösen jag en gång i tiden lärde känna på ridskolan har nu blivit stor och ska bli sambo! (Momma ska lära dig att ta dig fram i betongdjungeln, no worries.)
Grattis och lycka till älskling!!! 
En glad Malin och jag.. tja.. no comments
Not another Modeblogg
Men jag måste säga att det bästa med höstens mode är att det förhoppningsvis kommer att hålla i sig under de närmaste fyra åren (minst). Bilderna kommer från Sonia Rykiels visning, bild nr 2 är min favorit! Vilken är din?
Bush och McCains idiotpolitik är SO LAST YEAR!
Blondielicious?
Känner ni igen den här kvinnan? Jo, nog är det hon alltid. Förmodligen världens vackraste kvinna alla kategorier. Men vad hände? VARFÖR ser hon helt plöstsligt skandinavisk ut? Snälla, vem fan pallar med en ny Michael Jackson. Vilken fin bild detta ger till barn och ungdomar när de upptäcker att de afroamerikanska idolerna når toppen.. och blir vita helt plötsligt. Vem vill ha en värld där alla ser ut att vara stöpta i samma form? Är det inte dags att börja lära våra barn att blond INTE nödvändigtvis är lika med skönhet? Lära dem hur viktigt det är att vara stolta över sig själva och sitt ursprung, att skönhet har så otroligt många ansikten.
Men det är klart, det kanske inte är så lätt som samhället ser ut idag. Om jag hade fått en krona för varje gång jag hört "N" ordet uttalas i sällskap med uteslutande vita människor skulle jag vara Joakim von Anka vid det här laget. Jag blir inte ens arg längre. Bara uppgiven.
Ond eller mänsklig?
Jag erkänner, jag är kanske lite sadistiskt lagd. När jag läser tidningar om äckel som Tito Beltran och Anders Eklund brukar jag sitta och fundera över tortyrredskap. En klassisk Iron Maiden är ju klockren. Kombinationerna ögon+synålar och spikar+ under naglarna fyller mitt hjärta med vårkänslor och fågelsång. Tortyr. En maskin som rövknullar dem med grovsalt i timmar medan de piskas under fotsulorna med bambuspön. Öga för öga, tand för tand. Vårkänslor och fågelsång.
Precis som så många andra människor tappar jag allt förnuft när jag hör talas om människor som våldtar barn. Jag kan inte hjälpa det, men pedofiler är inte människor i mina ögon och kommer aldrig vara det. Jag skulle vara kapabel till de mest fruktansvärda handlingarna om jag mötte en av dessa i mina ögon vidriga monster. Jag är en väldigt känslig person. Jag vill andra människor väl och drömmer barnsliga dagdrömmar om en värld präglad av fred och jämlikhet. Skickar pengar till utsatta barn och djur, till forskning mot cancer och aids, till hemlösa. Min känsla för empati är mycket stark, jag är förstående och förlåtande. Jag är vegetarian och skulle aldrig någonsin skada ett djur. Men jag skulle sätta ett rakblad i ögat på en pedofil utan att tveka en sekund. Varför?
Därför att han inte är varken människa eller djur, i mina ögon. Han är ett monster. Jag är inte kapabel att döda en människa eller ett djur, men ett monster? Självklart. Detta tankesätt är orsaken till i stort sett alla folkmord. En av grunderna i mänsklig ondska. När man tagit ifrån en person sina rättigheter som människa gäller inga regler längre. Därför kunde Förintelsen äga rum. Därför kunde man en gång i tiden ha slavar. De var inte människor. En konstig liknelse, kan tyckas. Pedofiler har ju ändå gjort sig skyldiga till fruktansvärda brott, de går inte att likställas med oskyldiga människor som faller offer för andra människors ondska eller okunskap, men det jag vill komma fram till är att alla människor är mer eller mindre kapabla till att begå fruktansvärda handlingar mot personer man inte anser förtjäna mänskliga rättigheter. Mot grova brottslingar eller kanske rent av människor av en annan religion eller bakgrund.
Friska människor som du och jag är under "rätt" förutsättningar potentiella våldsbrottslingar. På samma sätt som en pedofil kan vara din trevligaste granne eller mest kompetenta kollega. Det är människans obehagliga dubbelnatur. Det kommer alltid finnas individer i vårt samhälle som vi önskar kunde försvinna från jordens yta av olika anledningar. Men när vi slutar försöka förstå, när vi slutar försöka relatera till andra människor blir vi till en tickande bomb. Vi måste lära känna våra fiender vare sig vi vill det eller inte. Först när vi kan se människan bakom monstret kan vi lösa problem på ett mer civilicerat sätt än öga för öga- principen.
Å andra sidan är vi männsikor i grunden primitiva varelser. Kanske är det till och med så att vi kan undantaga pedofiler från nämnda föreslagna riktlinjer i vårt förhållingssätt mot människor vi har svårt att relatera till. Eftersom vi är just primitiva och en grundläggande instinkt hos en frisk vuxen människa är att alltid skydda barn. I ett scenario där du försöker ta dig ut ur en brinnande byggnad och får syn på ett barn bland lågorna är det första du gör att försöka få ut barnet, även om det kan kosta dig ditt eget liv och vare sig det är ditt eller någon annans barn. Du bara gör det, du hinner inte tänka. Vi ser pedofiler som rovdjur och barnen, våra eller deras egna, är deras byten. Är vi till och med "förprogrammerade" att vilja döda dem, för att skydda barnen?
Alltid lika fashinerande när ens primitiva stenåldersmedvetande ger sig in i en diskussion med 2000-talets "civiliserade" värderingar. Vilken sida står du på? Själv balanserar jag någonstans mellan alternativen Hubba-klubban i skallen och snälla anstalter men lutar, mot bättre vetande, mot Hubba-klubban. Gör det mig ond eller mänsklig?
Precis som så många andra människor tappar jag allt förnuft när jag hör talas om människor som våldtar barn. Jag kan inte hjälpa det, men pedofiler är inte människor i mina ögon och kommer aldrig vara det. Jag skulle vara kapabel till de mest fruktansvärda handlingarna om jag mötte en av dessa i mina ögon vidriga monster. Jag är en väldigt känslig person. Jag vill andra människor väl och drömmer barnsliga dagdrömmar om en värld präglad av fred och jämlikhet. Skickar pengar till utsatta barn och djur, till forskning mot cancer och aids, till hemlösa. Min känsla för empati är mycket stark, jag är förstående och förlåtande. Jag är vegetarian och skulle aldrig någonsin skada ett djur. Men jag skulle sätta ett rakblad i ögat på en pedofil utan att tveka en sekund. Varför?
Därför att han inte är varken människa eller djur, i mina ögon. Han är ett monster. Jag är inte kapabel att döda en människa eller ett djur, men ett monster? Självklart. Detta tankesätt är orsaken till i stort sett alla folkmord. En av grunderna i mänsklig ondska. När man tagit ifrån en person sina rättigheter som människa gäller inga regler längre. Därför kunde Förintelsen äga rum. Därför kunde man en gång i tiden ha slavar. De var inte människor. En konstig liknelse, kan tyckas. Pedofiler har ju ändå gjort sig skyldiga till fruktansvärda brott, de går inte att likställas med oskyldiga människor som faller offer för andra människors ondska eller okunskap, men det jag vill komma fram till är att alla människor är mer eller mindre kapabla till att begå fruktansvärda handlingar mot personer man inte anser förtjäna mänskliga rättigheter. Mot grova brottslingar eller kanske rent av människor av en annan religion eller bakgrund.
Friska människor som du och jag är under "rätt" förutsättningar potentiella våldsbrottslingar. På samma sätt som en pedofil kan vara din trevligaste granne eller mest kompetenta kollega. Det är människans obehagliga dubbelnatur. Det kommer alltid finnas individer i vårt samhälle som vi önskar kunde försvinna från jordens yta av olika anledningar. Men när vi slutar försöka förstå, när vi slutar försöka relatera till andra människor blir vi till en tickande bomb. Vi måste lära känna våra fiender vare sig vi vill det eller inte. Först när vi kan se människan bakom monstret kan vi lösa problem på ett mer civilicerat sätt än öga för öga- principen.
Å andra sidan är vi männsikor i grunden primitiva varelser. Kanske är det till och med så att vi kan undantaga pedofiler från nämnda föreslagna riktlinjer i vårt förhållingssätt mot människor vi har svårt att relatera till. Eftersom vi är just primitiva och en grundläggande instinkt hos en frisk vuxen människa är att alltid skydda barn. I ett scenario där du försöker ta dig ut ur en brinnande byggnad och får syn på ett barn bland lågorna är det första du gör att försöka få ut barnet, även om det kan kosta dig ditt eget liv och vare sig det är ditt eller någon annans barn. Du bara gör det, du hinner inte tänka. Vi ser pedofiler som rovdjur och barnen, våra eller deras egna, är deras byten. Är vi till och med "förprogrammerade" att vilja döda dem, för att skydda barnen?
Alltid lika fashinerande när ens primitiva stenåldersmedvetande ger sig in i en diskussion med 2000-talets "civiliserade" värderingar. Vilken sida står du på? Själv balanserar jag någonstans mellan alternativen Hubba-klubban i skallen och snälla anstalter men lutar, mot bättre vetande, mot Hubba-klubban. Gör det mig ond eller mänsklig?
Orka
Detox projektet lades ner lika fort som det dök upp. Orka gå på myten om att min kropp är förgiftad trots att jag lever ett hälsosamt liv, med få undantag. Visst ska jag börja äta nyttigare och träna bättre, men detox känns bara.. Som en sådan där helt onödig grej man prövar på någon gång för att man är lite nyfiken på hur det känns men som sedan visade sig vara en idiotisk idé som man aldrig vill göra om, ungefär som med analsex, att röka hash eller rösta på högern.
Fetma, svält och makthunger
Jag gillar barns logik. Så enkel och oförstörd. Barn överanalyserar inte, de hittar den enklaste och mest effektiva lösningen på problemet de ställs inför och håller sig till den. Varför ska vuxna alltid göra allting så svårt? Med ett barns logik kan vi lösa både fetmaepidemin och svältepidemin genom att helt enkelt skicka den överflödiga maten som håller på att ta livet av människor i rika länder till fattiga länder och på det sättet rädda dem från att dö av svält. Maten finns ju uppenbarligen. Vart ligger problemet, frågar sig barnet? Vad svarar vi egentligen på det?
Jag såg nyss en dokumentär på tv om världens fetaste man. Så många känslor dök upp inom mig under programmets gång, men den jag skäms mest för är min känsla av äckel, på gränsen till vrede. Inte över hans storlek i sig, jag bryr mig inte om sådant. Men jag tänkte på alla i världen som svälter. Barnen i tredje världen med uppblåsta magar och ben och armar som skelett. Jag blir så otroligt provocerad av tanken att det dessa barn äter på två-tre veckor äter han på en dag. Han väljer att äta sig själv till döds när en stor del av världen dör av hunger. Vad ger honom den rätten? Plötsligt förstår jag varför frosseri är en dödssynd.
Men nu jag är inte ett barn längre, även om den barnsliga logiken ibland hänger kvar. Jag förstår att detta är en person som har ett missbruksbeteende och som är i behov av vård och stöd för att överleva. Jag förstår också att utvecklingsländernas problem bland annat ligger i att ländernas ledare skor sig själva och lever lyxliv i stora marmorpalats. För att balansen rubbades den sekund som vita människor delade upp Afrikas karta, till exempel. Att man handlar med vapen istället för mat. Att man exporterar så mycket resurser till industriländerna som pressar priserna och tjänar på att utnyttja dem.
Jag antar att det är det som gör oss till vuxna människor. Vi kan se sambanden mellan det som händer runt omkring oss, analysera det och svara på varför det händer. Västvärlden har satt i system att stjäla ifrån rika människor världen över och göra dem fattiga. Mörda och förslava folket medan man tömmer länderna på naturtillgångar. De makthungriga industriländerna har byggts upp av resurser man stulit eller roffat åt sig med orättvis handel. Den feta mannen äter upp all den svältande mannens mat, det förstår även ett barn, men de båda är i verkligheten ett resultat av industriländernas samhällsuppbyggnad.
Den feta mannen i tvprogrammet blev för mig på något sätt en symbol för den motbjudande resursfördelning vi har i stora delar av världen. Det var i verkligheten den som provocerade mig, inte den enskilda personen. Jag anser ändå i allra högsta grad att måttfullhet är en dygd många fler borde sträva efter, men måttfullheten avser även makthunger.
Andra människors hunger orsakar hans lidande
Jag såg nyss en dokumentär på tv om världens fetaste man. Så många känslor dök upp inom mig under programmets gång, men den jag skäms mest för är min känsla av äckel, på gränsen till vrede. Inte över hans storlek i sig, jag bryr mig inte om sådant. Men jag tänkte på alla i världen som svälter. Barnen i tredje världen med uppblåsta magar och ben och armar som skelett. Jag blir så otroligt provocerad av tanken att det dessa barn äter på två-tre veckor äter han på en dag. Han väljer att äta sig själv till döds när en stor del av världen dör av hunger. Vad ger honom den rätten? Plötsligt förstår jag varför frosseri är en dödssynd.
Men nu jag är inte ett barn längre, även om den barnsliga logiken ibland hänger kvar. Jag förstår att detta är en person som har ett missbruksbeteende och som är i behov av vård och stöd för att överleva. Jag förstår också att utvecklingsländernas problem bland annat ligger i att ländernas ledare skor sig själva och lever lyxliv i stora marmorpalats. För att balansen rubbades den sekund som vita människor delade upp Afrikas karta, till exempel. Att man handlar med vapen istället för mat. Att man exporterar så mycket resurser till industriländerna som pressar priserna och tjänar på att utnyttja dem.
Jag antar att det är det som gör oss till vuxna människor. Vi kan se sambanden mellan det som händer runt omkring oss, analysera det och svara på varför det händer. Västvärlden har satt i system att stjäla ifrån rika människor världen över och göra dem fattiga. Mörda och förslava folket medan man tömmer länderna på naturtillgångar. De makthungriga industriländerna har byggts upp av resurser man stulit eller roffat åt sig med orättvis handel. Den feta mannen äter upp all den svältande mannens mat, det förstår även ett barn, men de båda är i verkligheten ett resultat av industriländernas samhällsuppbyggnad.
Den feta mannen i tvprogrammet blev för mig på något sätt en symbol för den motbjudande resursfördelning vi har i stora delar av världen. Det var i verkligheten den som provocerade mig, inte den enskilda personen. Jag anser ändå i allra högsta grad att måttfullhet är en dygd många fler borde sträva efter, men måttfullheten avser även makthunger.
Andra människors hunger orsakar hans lidande Sanningen
http://www.youtube.com/watch?v=sZb2H4AK1po&feature=related
Jag VISSTE det! Gammalt stand up klipp med Eddie Murphy från 80-talet där han säger sanningen. Jag hatar män. Jag skulle bli lesbisk om det inte vore för att det enda som är vidrigare än män är kvinnor..
Jag VISSTE det! Gammalt stand up klipp med Eddie Murphy från 80-talet där han säger sanningen. Jag hatar män. Jag skulle bli lesbisk om det inte vore för att det enda som är vidrigare än män är kvinnor..
Oh Carolina
Ledig dag och detoxen har redan misslyckats. Jag var TVUNGEN att ha mjölk och sötningsmedel i min kopp grönt te för att kunna dricka det. Grönt te är verkligen skitäckligt. Rooibos-te måste väl ändå gå lika bra?
Ut och rida idag och sedan träffa mormor och morfar. Ikväll blir det träning, kanske med Carolina om hon pallar :D. Ska ringa och tjata. Vi har ju inte setts på evigheter trots att vi bor två minuter ifrån varandra. Skandal ju.
Ut och rida idag och sedan träffa mormor och morfar. Ikväll blir det träning, kanske med Carolina om hon pallar :D. Ska ringa och tjata. Vi har ju inte setts på evigheter trots att vi bor två minuter ifrån varandra. Skandal ju.
Nödvändigt ont
Nu mina damer, herrar och transpersoner är det dags att sätta lilla Mika på en välbehövlig detoxkur. Det har undvikits ganska länge nu men nu går det inte längre att förneka att det behövs. Jag behöver bli piggare och gladare av frukt, grönsaker och grönt te! [Blä..!!] Ärligt talat, jag måste vara den enda vegetarianen i hela världen som inte tycker om grönsaker. Hoppas att det går fort och smärtfritt..
Din mamma
Nu alla män, kvinnor och transpersoner är det Oktober, bröstcancermånaden, och dags att köpa Rosa Bandet igen. Har man möjlighet kan man skänka ytterligare ett bidrag till forskningen om den elaka cancerform som varje år dödar alldeles för många av våra mammor, mormödrar, farmödrar, mostrar, fastrar, systrar eller väninnor. Det innebär att även DIN MAMMA kan drabbas. Det vill inte jag. Därför köper jag Rosa Bandet varje år. Du köper dem bland annat på Apoteket, Lindex eller ICA.
Statistik (källa www.astrazeneca.se)
Om hundar och svin
Jag undrar om det finns män som aldrig varit otrogna. Jag snackar alltså "aldrig någonsin". Män som även efter 30 års förhållande aldrig varit "singlar på fyllan" eller vänstrat på konferansen. Män som trots att sambon är på smällen eller har småbarn snällt går hem varje dag till sin familj istället för att lessna på slentrianen och ge sig ut "med grabbarna" på krogen? Män som vet vad "i nöd och lust" verkligen innebär och lever efter det. Män som aldrig skulle tänka tanken.
Jag hävdar bestämt att män är otrogna av samma anledning som hundar slickar sig i röven- för att de kan.
Jag hävdar bestämt att män är otrogna av samma anledning som hundar slickar sig i röven- för att de kan.
En ensam gammal hagga som ingen tycker om
Feministiskt snack i all ära. Jämställdhet och en könsneutral värld låter ju fint och bra. Men ibland lessnar även en gammal feministhagga som jag. Trött på att vara sin egen karl. Tolka inte detta på ett snuskigt sätt nu! Jag menar bara, jag är trött på att vara så jäkla tuff jämt. Ibland vill jag bara vara en liten bimbo. Jag vill ha någon som är större, längre och starkare än jag, som ibland vet vad som är bäst för mig när jag inte gör det själv. Jag vet, det låter ju fruktansvärt könsrollsfixerat. Omodernt. Men en karl som är händig och kan fixa saker. Någon med skägg, starka armar och riktigt mörk röst. Det vore något. Jag är en sucker för intelligenta, testosteronstinna och temperamentsfulla snubbar.
Det är kanske därför de alla visar sig vara idioter. Det är kanske därför jag är singel och kommer att förbli en ensam gammal hagga som ingen tycker om. Med ingen menar jag "ingen man". Visst är det hemskt? Jag vet att jag borde tänka om. Men jag kan bara inte dejta en snubbe som har tajta jeans. Som gråter till "Pretty Woman". Då blir det torka söder om söder om ni hajar. Visst ska han ha känslor, men han ska vara min motsats. Vill jag dejta någon med mindre synliga muskler än jag, så blir det en flicka. Var så säker. Karlar ska vara karlakarlar annars är inte jag med i leken. Därför skiter jag i detta nu. Jag kommer ju ändå alltid vara en ensam gammal hagga som ingen tycker om så varför vänta.
Ska flytta ner till götet, bli sambo med min finska vän ("finnfränder" för alltid) Hasse och skaffa 15 katter. (Hans, jag packar tandborsten, dunksprit från öarna och 30 burkar Magnecyl as we speak.) Hepp! 
"Aragorn", ungdomskärlek nr 1. Inte den städade, kammade Aragorn från sista filmen när han blir kung utan den där svettiga, skitiga krigarmannen i ettan o tvåan. Mmmh..
Hejdå Zara
Idag har jag sagt upp mig. Det kändes skönt men väldigt, väldigt konstigt.
Land av is
Tillbringar numer en stor del av mina lediga dagar med att kolla på disneyfilmer på isländska. Ja, jag vet, jag har verkligen inget liv! Ni måste dock hålla med om att det är jäkligt häftigt med ett språk som inte har ändrats på 900 år. Tänk att vi pratade så en gång i tiden, här uppe i norr.
Mikas kurs i isländska:
Enkelt, prata svenska med norsk klang och byt ut alla "t"-ljud mot "th" och avsluta alla ord med "ir" eller "ur", så är du hemma ;P, busenkelt!
Peppad och vältränad
Jag har en hemlis. Jag kan inte säga vad det är än men det har med rubriken att göra..
